Multifaktoriell åldersyrsel

Yrsel och balanssvårigheter hör till de vanligaste orsakerna för äldre att uppsöka läkare. I de flesta fall går det att finna orsaken till symtomen. Bakgrundsfaktorerna till en patients balansproblem är ofta av många slag. Lägesyrsel med ursprung i öronen är också i denna åldersgrupp den vanligaste orsaken till yrsel. Hjärnsjukdomar är likaså vanliga orsaker.

Det är viktigt att tänka på läkemedelsbiverkningar, eftersom symtomen ofta avklingar när man justerar medicineringen. Vid behandling av yrsel och balansproblem spelar läkemedelsbehandling inte någon viktig roll, utan tyngdpunkten ligger på övningar som förbättrar balansen. Lägesyrsel går över med lägesbehandling. För att förebygga fallolyckor hos äldre måste man också komma ihåg icke-medicinska metoder.

Självklart är vikten att rätt utredning av yrsel görs.

Multifaktoriell åldersyrsel
Här är det fråga om yrsel hos äldre människor och besvären är summan av flera faktorer. Detta fenomen ligger bakom balansproblem hos äldre i knappt tio procent av fallen. Personen har ålders förändringar i flera av de system som upprätthåller balansen och det finns inte längre några kompensatoriska mekanismer. Innerörat degenererar (ett symtom på det är sensorineural hörselnedsättning), bilddiagnostiska undersökningar av hjärnan visar svinn av hjärnsubstans (utan att det behöver finnas fynd som klassificeras som sjukdom, t.ex. hjärninfarkt), ryggraden är degenererad, det autonoma nervsystemets funktion kan vara nedsatt. Åldern och artros i nedre extremitetens leder ger sämre proprioceptik, vilket betyder att ledens nervsystem blir sämre på att skicka information om lägesförändringar till hjärnan. Nedsatt syn kan inte korrigera balansen och lårmusklerna kan inte korrigera vacklande gång om de är svaga. Personerna har ingen yrsel alls när de inte rör sig, men när de ska stå eller gå, och alltså behöver sitt balanssystem, kan de inte hålla balansen utan hjälpmedel.

Behandling och Rehabilitering
Det finns inga generella läkemedel för yrselpatienter i samma bemärkelse som många värkmediciner som hjälper värkpatienter oberoende av diagnos. I själva verket bör man undvika s.k. allmänna yrselmediciner (t.ex. Vertipam, Stemetil) för regelbundet bruk, eftersom de vanligen är mer till skada än nytta. Läkemedelsbehandling kommer på fråga bl.a. vid behandling av Ménières sjukdom (betahistidin, eventuellt diuretika), men den sjukdomen besvärar sällan högre upp i åldrarna. Om det upptäcks någon bakomliggande sjukdom som ger balansproblem, kan den ofta behandlas. Balansövningar kan ses som en allmänbehandling för de flesta patienter med balansstörningar. Det finns forskningsevidens om effekten av sådana övningar. Övningarna ska göras dagligen och, beroende på tillståndets svårighetsgrad och de tillgängliga resurserna, antingen på egen hand eller med hjälp av en fysioterapeut eller Naprapat. En viktig del av rehabiliteringen är att stärka musklerna.

-MKD Mikael Ojala är specialist i neurologi