Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet tillhör inte idrottandet, sporten, tävlandet eller behöver ens vara tidkrävande, svårt eller komplicerat.
Fysisk aktivitet under barndomen har många positiva effekter inte minst för tillväxten och för barns normala utveckling. Den fysiska aktiviteten har en avgörande roll i att upprätthålla en optimal energibalans. I termer av riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom, spelar vardaglig fysisk aktivitet en indirekt roll genom att förhindra oönskad viktökning under barndomen eller genom att bidra till viktnedgång hos barn med övervikt.

De allra flesta rör på sig förlite
Vårt moderna samhälle är en parantes i människans historia. Om vi ser hela människans historia som ett dygn så har vi levt som samlare och jägare fram till 23:40. Därefter har vi levt som jordbrukare och ungefär en sekund i tolv, alltså 23:59:59, så har vi levt det liv vi lever i dag med städer och datorer.
När man undersökt grupper på jorden som lever som jägare och samlare visar det sig att dom rör på sig nästan 2 timmar per dag och går mellan 15-18.000 steg, en genomsnittlig svensk går mellan 5-8.000 steg per dag och det minskar stadigt särskilt bland unga.

Att röra på sig är inte detsamma som att idrotta utan är en livsavgörande sak för oss som art. Flertalet studier visar att regelbunden pulshöjande fysisk aktivitet kan behandla och förebygga mild till måttlig depression. Och att vi rör på oss ger dessutom ett skydd mot att bli deprimerad. Faktum är att det verkar var det viktigaste vi kan göra för att skydda oss från att hamna i depression i framtiden.

Vad händer i hjärnan när vi rör på oss?
Om du vill ha starka ben så är det benen du ska träna, om du vill ha starka armar är det armarna du ska träna. Om du ska träna hjärnan så är det fysisk aktivitet du ska träna. När du tränar ökar blodgenomströmningen i hjärnan och bildar nya små blodkärl som kan levererar blod och transporterar bort slaggprodukter.
Och det är nämligen också så att träning har stora spridningseffekter på hjärnan. När vi aktiverar våra muskler aktiverar vi också stora delar av våran hjärna, tillexempel motoriskahjärnbarken som styr våra rörelser, som är viktig för koordination och balans. Dessutom aktiveras sensmotoriska cortex somsom främst är förknippad med mottagande och bearbetning av impulser från känselreceptorer. Detta kan exempelvis gälla taktil stimulans, känselintryck från kroppens inre organ eller information om var de olika kroppsdelarna befinner sig i förhållande till varandra.

Öka ditt minne och koncentration
Fysisk aktivitet som till exempel promenader kan öka vår kreativitet upp till 60%, men även förbättrar vår koncentration, stärker vårt minne samt bromsas hjärnans åldrande av motion. Vi vet idag att en del av hjärnan som heter hippocampus krymper kring 25-30 års åldern. Hippocampus spelar roll för vårt minne, känslor och stor roll i stressaxeln. Hippocampus krymper med i snitt 1% per år efter 25-30 års åldern. Men studier visar att fysisk aktivitet bromsar och till och med öka hjärnans storlek med 2%.

Minska stress
Pannloberna reglerar känslor som irritation, ilska, rädsla, sorg eller depression. Den högra delen av pannloben har också del i styrningen av vårt flykt- och kampsvar. Den vänstra motsvarande delen styr över känslor med positiv klang som entusiasm, intresse, nyfikenhet, glädje och lycka.
Pannloben styr även över dina rörelser, intelligens, resonemang, uppförande, minne och även över din personlighet. Resultatet av att hippocampus och frontalloberna stärks är att vi blir bättre på att tåla stress.

Stärk hjärta, kärl och muskler
Studier visar klara samband mellan mellan hög fysisk aktivitet och lägre risk för insjuknde i hjärt och kärlsjukdomar och därmed minskar risken för en förtidig död.