En förvärvad hjärnskada kan uppstå genom en traumatisk händelse där trafik-, sport- och fallolyckor är vanligast. Den kan också bero på stroke, hjärntumör, hjärnhinneinflammation, eller på cancerbehandling med cytostatika och strålning. Vanliga svårigheter vid förvärvad hjärnskada är bland annat mental trötthet, ljud- och ljuskänslighet, synpåverkan och påverkan på grov- och finmotorik.
Forskning visar att 50–70 % av patienter med förvärvad hjärnskada har visuella svårigheter. Dessa kan visa sig på olika sätt, bland annat som ögonmotoriska svårigheter, synfältsbortfall och visuella perceptionssvårigheter. Mycket stora delar av hjärnan är involverade i nätverk som har med syn och styrning av ögonrörelser att göra och det är därför också vanligt att någonting i dessa nätverk påverkas vid skador av hjärnan. En stor del av hjärnans volym utgörs av synbanor och centra för bearbetning av synintryck. Förvärvade hjärnskador påverkar därför ofta synförmågan och/eller ögonmotoriken .
Och det är igenom dessa komplexa sammankopplingar vi återskapar funktion i områden som fungerar sämre.
